Det är något med natten som lockar... För varenda natt så vill jag aldrig gå och lägga mig.

Är det mörkret som gör det? Eller tystnaden utanför fönstret?

Förmodligen är det min anarkistiska nerv i kroppen som säger: NEJ! Du ska ligga och kolla på serier, titta på dumma bilder och runka! INTE gå och lägga dig...!

Detta skadar naturligtvis morgondagen - som för övrigt är en dag jag aldrig vill ska komma. För jag lever i nuet, och vill leva - inte sova!

Men visst fan är det gött att nana...

Följande utdrag skrev jag i den svarta, fina boken, jag fick av Johanna :)

Alla dessa frossares frosseri

kalvandes och krampandes

av slavisk ekonomi